Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Boende Bostad med särskild service – från ansökan till uppföljning

Bostad med särskild service – från ansökan till uppföljning

Insatserna enligt LSS och bistånd enligt SoL är frivilliga. Därför behöver socialtjänsten få in en ansökan om bistånd enligt LSS eller SoL innan de kan fatta beslut. Kommunen är också skyldig att informera och verka för att personer får sina behov tillgodosedda och möjlighet att leva som andra.

​De vanligaste boendeinsatserna är boende i bostad med särskild service och boendestöd i ordinärt boende eftersom insatserna tillfredsställer många olika behov.  

Ansökan

Ett ärende påbörjas i och med att socialtjänsten får in en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, eller en begäran om en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. När behovet av insatser prövas enligt LSS kan det vara nödvändigt att samtidigt pröva om personen också behöver insatser enligt SoL.

När det gäller en ansökan om bostad med särskild service enligt LSS gör man först en prövning om personen tillhör lagens personkrets. Vanligtvis gör man det med hjälp av ett läkarintyg som ska ange diagnosen, hur varaktig och hur allvarlig funktionsnedsättningen är för individen. Eventuellt också vad som har orsakat svårigheterna i individens livsföring.
LSS:s personkrets delas in i tre grupper:

  1. Personkrets 1 utgörs av personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Personkrets 2 utgörs av personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller en kroppslig sjukdom.
  3. Till personkrets 3 hör personer som har annan stor och varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Utredning av personkretstillhörigheten görs samtidigt som handläggaren utreder behovet av insatser och blir sedan en del av beslutet om insatser.
Om det är uppenbart att personen har de diagnoser som beskrivs i punkt 1 eller 2 eller de kriterier som beskriver grupp 3 behövs ingen omfattande utredning om personkretstillhörighet. Likaså om personen är känd sedan tidigare. Det är handläggaren som avgör vilket underlag han eller hon behöver för att ansökan ska kunna handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Utredningssamtal

Om kommunen ska kunna erbjuda lämpliga insatser måste den enskildes behov av stöd och hjälp utredas. Med utredning avses all den verksamhet som behövs för att göra det möjligt att fatta ett beslut i ärendet.

Under utredningssamtalet tar man tillsammans med den enskilde och eventuellt dennes företrädare och närstående eller anhöriga reda på hans eller hennes behov och önskemål.

Vid utredningssamtalet är det viktigt för handläggaren att tänka på att den sökande står i en beroendeställning. Därför kan man se det som ett möte mellan två experter där den sökande är expert på sin egen situation och handläggaren är expert inom sitt yrkesområde.

Ett professionellt bemötande handlar dels om att visa respekt, ödmjukhet och empati. Dels om att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation till den sökande. Handläggaren behöver vara tydlig, saklig och kunna uttrycka sig, både muntligt och skriftligt, så att personen förstår. I ett professionellt bemötande ingår också att kunna bemöta människor i kris samt att hantera motstridiga intressen och konflikter. Det kan uppstå situationer där de anhöriga, personalen och den sökande har olika uppfattningar och önskemål.

Efter en prövning formuleras ett skriftligt beslut

Efter en prövning av ärendet formuleras ett beslut från socialnämnden eller motsvarande. Beslutet kan vara bifall, delvis bifall eller avslag på den enskildes ansökan eller begäran, och det måste alltid vara skriftligt. Om ansökan avslås helt eller delvis ska beslutet innehålla information om hur det kan överklagas.

Individuell plan enligt LSS

När en person beviljas en insats enligt LSS erbjuds han eller hon att få vara med och ta fram en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska redovisa de åtgärder som andra än kommunen eller landstinget ska genomföra. Enligt LSS ska planen omprövas minst en gång om året.

Samordnad individuell plan, SIP

När någon behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska huvudmännen upprätta en samordnad individuell plan, SIP, enligt SoL och hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Behovet av SIP kan uppmärksammas av kommunen eller landstinget. Även den enskilde, dennes närstående eller någon annan kan ta initiativ till att kommunen eller landstinget prövar om det behövs en sådan plan. Enligt bestämmelserna ska planen upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att det behövs.

Den samordnade individuella planen ska ange

  • vilka insatser som behövs
  • vilka insatser som respektive huvudman ska ansvara för
  • vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen
  • vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Genomförandeplan

En genomförandeplan bygger på nämndens beslut men beskriver mer i detalj hur insatsen ska genomföras. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Innehållet ska konkret beskriva vilka personens behov är och hur, när och av vem insatserna ska genomföras.

När det gäller insatser enligt SoL eller LSS måste den enskilde samtycka till planen och medverka i arbetet med att ta fram den.

Genomförandeplanen bör finnas i den enskildes personakt. Det är viktigt att den hålls aktuell och vid behov ska planen revideras i samråd med honom eller henne. Detta enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM, och LSS.

Av genomförandeplanen bör det bland annat framgå

  • om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter
  • vilka mål som gäller för de olika aktiviteterna
  • när och hur olika aktiviteter eller delar av dem ska genomföras
  • på vilket sätt den enskilde har haft inflytande över planeringen
  • vilka personer som deltog i planeringen
  • när planen fastställdes
  • när och hur planen ska följas upp.

Uppföljning

Alla insatser följs upp av kommunen. Många kommuner använder sig av frågor som handlar om vilka insatser personen har fått del av, hur dessa har fungerat och vilka resultat som har uppnåtts med insatsen. Dessutom kan det vara relevant att fråga om personen är nöjd med kvaliteten på den insats som han eller hon har fått.

Beroende på resultatet måste handläggaren ta ställning till om personen behöver mer av insatsen, om den ska förlängas i samma omfattning eller om insatsen kan minska eller helt upphöra. De behov som personen hade när beslutet om insats fattades kanske inte finns kvar. Han eller hon kan också ha nya behov inom andra områden som inte fanns vid det förra bedömningstillfället.

Dokumentation

Kraven på dokumentation regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation. I föreskrifterna anges mer i detalj hur dokumentationen ska gå till i samband med handläggning av ett ärende och i genomförandet av insatserna.

Det ska framgå i dokumentationen vilka överväganden som har gjorts och vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Dokumentationen ska kunna användas som grund för den individuella planeringen, för handläggningen av ärendet, för genomförandet och vid uppföljning av ärendehandläggningen och insatsen.

Dokumentationen kan även få betydelse i andra sammanhang till exempel som underlag för kvalitetssäkring och forskning.

Läs mer:

SOSFS 2014:5. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS på Socialstyrelsens webbplats

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten på Socialstyrelsens webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser