Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Adhd Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling

Stöd och behandling av adhd hos barn, ungdomar och vuxna bör bestå av en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling. Syftet med läkemedelsbehandlingen är att hjälpa personer med adhd att fungera bättre i sitt vardagsliv genom att förbättra uppmärksamheten och minska överaktiviteten och impulsiviteten.

​Vissa barn, ungdomar och vuxna med adhd kan hantera den funktionsnedsättning som adhd medför med hjälp av psykosociala och pedagogiska insatser. För andra med adhd underlättar inte dessa insatser det dagliga livet tillräckligt mycket. Den som har en adhd-diagnos kan därför få pröva läkemedelsbehandling.

Syftet med läkemedelsbehandling är att hjälpa personen att fungera bättre i sitt vardagsliv genom att förbättra uppmärksamheten och minska överaktiviteten och impulsiviteten. Läkemedlen kan även påverka förutsättningarna för inlärning och socialt samspel, och bidra till att de psykosociala och pedagogiska stödinsatserna får större effekt.

Rekommendationen från Socialstyrelsen är att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd-diagnos, som en del i ett behandlingsprogram. När det gäller personer som utöver adhd också har någon annan diagnos kan det krävas ett noggrannare övervägande.

Godkända läkemedel

De läkemedel som finns tillgängliga för behandling av adhd i Sverige tillhör alla gruppen centralt verkande sympatomimetika. Läkemedelsverket har för närvarande godkänt läkemedel som innehåller de verksamma substanserna atomoxetin, metylfenidat, lisdexamfetamin eller dexamfetamin.

Läkemedelsbehandling kan lindra adhd-symtom

Både forskning och beprövad erfarenhet talar för att behandling med de aktuella preparaten inom läkemedelsgruppen centralt verkande sympatomimetika kan lindra symtom och öka livskvaliteten hos personer med adhd.

Kunskapen om effekterna av läkemedelsbehandling gäller främst kortare behandlingar. Om effekterna är desamma även efter en längre tids behandling är däremot inte studerat i samma utsträckning.

Behandlingsplan och uppföljning

Läkemedelsbehandlingen behöver anpassas efter individens behov och avsikten med behandlingen beskrivas i en behandlingsplan. Som vid all läkemedelsbehandling bör man regelbundet utvärdera läkemedlets effekt och säkerhet hos den enskilda patienten, det vill säga kontrollera att den har avsedd effekt och att patienten inte drabbas av oacceptabla biverkningar.

Man bör regelbundet följa patientens tillväxt, psykiska status samt blodtryck och puls. Alla patienter bör övervakas beträffande felanvändning eller missbruk. Behandlingen bör omprövas varje år, eventuellt behöver man göra ett uppehåll i behandlingen för att se om patienten behöver fortsatt behandling.

Behandling av personer med samsjuklighet

En stor andel personer med adhd har även någon annan psykiatrisk diagnos. I vissa fall behöver det andra tillståndet behandlas före adhd-tillståndet, i andra fall tvärtom. Ibland behöver båda tillstånden behandlas parallellt.

Rekommendationen från Socialstyrelsen är att hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd-diagnos som samtidigt uppfyller diagnoskriterierna för substansbruksyndrom, depression, ångest, autism respektive bipolärt syndrom. Även för dessa grupper bör läkemedelsbehandlingen erbjudas som en del i ett behandlingsprogram.

Subventionerade läkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, omprövade under 2014 subventionen av adhd-läkemedel. En omprövning innebär att myndigheten gör en granskning för att se till att de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, och alltså subventioneras av samhället, är kostnadseffektiva. TLV beslutade att alla metylfenidatpreparat kvarstår inom högkostnadsskyddet.

Två läkemedel, Strattera (atomoxetin) och Elvanse (lisdexamfetamin) har begränsad subvention. Begränsningen innebär att läkemedlen endast subventioneras till patienter där effekten av tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräcklig. Strattera, som inte räknas till gruppen centralstimulerande läkemedel, subventioneras även när behandling med sådana medel bedöms vara olämpligt.

Förskrivare uppmanas att använda metylfenidatpreparaten med lägst pris i första hand och att följa begränsningen för Strattera och Elvanse.

Vanliga biverkningar vid läkemedelsbehandling

Samtliga läkemedel verkar genom att stimulera det sympatiska nervsystemet. Det kan utöver effekten på adhd-symtom också leda till biverkningar. Bland annat kan mage och tarm påverkas med symtom som illamående, buksmärtor eller minskad matlust. Andra biverkningar är muntorrhet, huvudvärk och sömnproblem. Vuxna män som behandlas med atomoxetin kan drabbas av erektil dysfunktion.

Personer som behandlas under en längre tid kan på grund av minskad matlust gå ner i vikt. Av samma anledning kan viktutvecklingen och längdtillväxten hos barn under behandling påverkas något.

Om biverkningar uppstår kan man pröva att ändra doseringen. Man kan också pröva att byta ut ett läkemedel mot ett annat, eftersom både effekter och biverkningar av de aktuella läkemedelssubstanserna kan skilja sig åt mellan olika individer.

Lyssna på podd om ökad förskrivning av läkemedel vid adhd

Sedan 2006 har förskrivningen av adhd-läkemedel ökat. Vad beror det på och varför är det så stora regionala skillnader i förskrivningen så stora? Lyssna på Kerstin Malmberg, överläkare på BUP i Stockholm, Barbro Thurfjell, medicinskt sakkunnig barn och ungas psykiska hälsa och Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (Poddavsnitt 32)

På djupet - en podd från Socialstyrelsen

Uppdaterad läkemedelsrekommendation

Ny forskning, nya läkemedel och utökade indikationer har tillkommit. Därför har Läkemedelsverket uppdaterat sin rekommendation för läkemedelsbehandling vid adhd.

Läkemedel vid adhd

Omslagsbild till Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxnaLäkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna ger rekommendationer om läkemedelsbehandling vid adhd.

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar