Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Hälsa Stöd för bättre hälsa

Stöd för bättre hälsa

Den samlade ohälsan i befolkningen är störst hos personer med funktionsnedsättningar och särskilt hos de som har rörelsehinder. Sociala aktiviteter och stöd betyder mycket för att motverka hälsorisker.

Personer med funktionsnedsättning uppger att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Att ha en funktionsnedsättning innebär inte i sig en försämrad hälsa, men är en hälsorisk som hör ihop med de livsvillkor som personerna har. Villkor som svagt inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet försämrar livskvaliteten. En person kan också ha en ökad sårbarhet för ohälsa på grund av sin funktionsnedsättning. Sociala aktiviteter och olika former av annat stöd betyder mycket för en bättre hälsa.

Den sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning skulle kunna förbättras genom stöd och insatser från samhället. Folkhälsomyndigheten framhåller vissa områden, som exempelvis

  • att förbättra ekonomiska villkor, bland annat genom ökad möjlighet för personer med funktionsnedsättning att delta på arbetsmarknaden.
  • att uppmuntra och ge stöd för fysisk aktivitet och socialt deltagande.
  • att arbeta förebyggande mot kränkande bemötande är ytterligare ett område som kan bidra till en bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning.

Rehabilitering och habilitering

Rehabilitering syftar till att återfå en förmåga exempelvis efter en olycka. Habilitering betyder att utveckla en ny förmåga eller att stärka en förmåga man redan har.

Ofta ingår stöd till aktivering och träning som ett återkommande inslag i den enskildes vardag. Många gånger behöver omgivningen både motivera till träning och samtidigt ge ett aktivt stöd för att habilitering eller rehabilitering ska fungera för den enskilde. Omgivningen kan vara den enskildes närstående men det kan även vara personal som ger stöd och service. Syftet med habilitering är att förbättra livssituationen så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet.

Habiliteringen erbjuder hälsofrämjande insatser

Många habiliteringsverksamheter erbjuder kurser till barn, unga, vuxna och anhöriga. Allra vanligast är kurser till personer med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder. Kurser kan handla om att öka den enskildes kunskap om sin egen diagnos.

Det kan även vara syskongrupper eller teckenspråk för anhöriga. Det erbjuds också utbildning kring medicinska frågor som epilepsi, läkemedelsbehandling vid adhd, mat och näring, smärta och sömn. Hälsofrämjande insatser ges många gånger i form av fysisk aktivitet, exempelvis fysisk träning individuellt eller i grupp. Flera verksamheter menar att frågor kring levnadsvanor ställs till alla patienter som personal möter eller att individuella kontakter erbjuds kring kostrådgivning och motion. Andra exempel på hälsofrämjande aktiviteter är promenadgrupper och dansterapi.

Sex- och samlevnad

Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. För en del personer kan det innebära möjligheter att inleda nära relationer och ha en partner. För andra kan det handla om att kunna ställa frågor och ha en öppenhet kring frågor som rör relationer och sexualitet. Frågor som rör rätten att skaffa barn, bilda familj eller ha andra nära personliga kontakter berörs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen säger att ingen person med funktionsnedsättning får behandlas orättvist när det kommer till de här frågorna. Då är det är viktigt att verksamheter och personal har en beredskap och kompetens i frågor som rör känslor och sexualitet.

Habiliteringen ger rådgivning

Habiliteringens verksamheter beskriver i Socialstyrelsens lägesrapport 2017 att de ger sex- och samlevnadskunskap både som individuell rådgivning och i grupp. Några verksamheter inom habiliteringen samverkar till viss del med ungdomsmottagningarna. Flera habiliteringsverksamheter har kompetensutvecklat personal i frågor som rör livsvillkor för hbtq-personer. Några håller på att hbtq-certifiera sin verksamhet. En verksamhet planerar att genomföra en utbildning i transsexualism.

Mer om sex och samlevnadsfrågor

Malmö stad har i samband med ett projekt om sexuell hälsa tagit fram en vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för personal inom LSS-verksamhet som heter Fråga, lyssna, var intresserad. En central del är intervjuer med kvinnor och män i LSS-boenden. Syftet med arbetet var att beskriva ett gott bemötande i relation till sexualitet.

Fråga, lyssna, var intresserad på Malmö stads webbplats

Sexualitet och funktionsnedsättningar på RFSU:s webbplats

Bra måltider främjar god och jämlik hälsa

Många personer med funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Svårigheterna kan ha fysiska och medicinska orsaker som exempelvis sväljsvårigheter. Det kan även handla om sådant som planering av matinköp men också tillagning av maten. Planering och framförhållning kan vara svårt eftersom tid är abstrakt och många personer behöver stöd för sin tidsuppfattning. Om planering saknas kan nya problem uppstå i samband med inköp som då blir mer impulsiva och valen av mat sämre.

Goda matvanor är en viktig faktor för att må bra. Personal som exempelvis arbetar i gruppbostäder kan ge stöd för bra matvanor genom att vara förebilder. Personalen kan ge personer med funktionsnedsättning stöd i att veckoplanera en matsedel. Personalens roll kan också vara att inspirera och visa på bra alternativa måltider och på sätt påverka den enskilde till hälsosammare matvanor.

Bra måltider är mer än bara mat

En måltid är mer än maten på tallriken. Måltiden omfattar exempelvis även rummet, sällskapet och stämningen. Livsmedelsverket illustrerar detta med en måltidsmodell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden som alla är viktiga för att personer som deltar vid måltiden ska må bra och känna
matglädje.

Måltider i gruppbostäder (LSS)

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning kan behöva samhällets stöd

Vårdnadshavare till barn med svår funktionsnedsättning har stort behov av samhällets stöd. I en enkät om folkhälsa visar svaren från dem på lägre värden vad gäller livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, jämfört med andra vårdnadshavare. Det framgår också att vårdnadshavare till barn med svår funktionsnedsättning i högre grad rapporterar att barnets funktionsnedsättning påverkar deras dagliga liv jämfört med de som har barn utan funktionsnedsättning. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning lider oftare av psykisk ohälsa och löper också risk att bli långtidssjukskrivna. Upplevd trötthet, sömnbesvär och ängslan, oro och ångest är också vanligare bland vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning än bland andra vårdnadshavare.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser