Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Brukarinflytande i praktiken

Brukarinflytande handlar om att personer som får insatser genom socialtjänsten ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag.

​Begreppen brukarinflytande, medverkan och delaktighet används när man avser att brukare på något sätt kan ta del av eller påverka besluten som rör deras egna insatser. Begreppen används också när brukarna kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna.

Brukarinflytande handlar om att personer som får insatser genom socialtjänsten ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag.

Former för brukarinflytande

I verksamheter inom området psykisk ohälsa finns det flera olika metoder för brukarinflytande och medverkan. Det är metoder både på individ- och verksamhetsnivå.

Några exempel är:

  • Shared Decision Making, SDM, eller delat beslutsfattande. SDM kan bland annat innehålla olika verktyg för att underlätta deltagande i beslutsfattandet för brukaren. Verktygen är utformade för att hjälpa den enskilde att förstå olika alternativ och kunna väga fördelar och nackdelar mot varandra.
  • Personliga ombud arbetar på uppdrag av personer med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning för att stärka den enskilde till att få bättre tillit till sig själv och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen.
  • Brukarrevision är en oberoende och systematisk  undersökning  av en verksamhet som utförs av personer som har varit brukare, patienter eller anhöriga i en likartad verksamhet. En brukarrevision kan göras genom samtal, intervjuer eller enkäter med anhöriga, brukare eller patienter i verksamheten och personalen som jobbar där. Resultatet presenteras i en rapport.
  • Utbildningar för personal som möter personer med psykisk ohälsa i sitt arbete där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa fungerar som lärare.
  • Brukarinflytandesamordnare är anställda av kommuner eller landsting och har till uppgift att samordna inflytandet i kommunernas och landstingens verksamheter.

Hjärnkoll

Sedan 2015 är Hjärnkoll ett riksförbund som jobbar för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Bakom Riksförbundet Hjärnkoll står patient- brukar- och anhörigorganisationerna i nätverket NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Alla organisationerna finns representerade i Riksförbundet Hjärnkolls styrelse.

Hjärnkoll har över 350 ambassadörer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Ambassadörerna ger bland annat föreläsningar och utbildningar på skolor, arbetsplatser, myndigheter och ute i samhället. De vill visa att psykisk ohälsa inte är något att vara rädd för, öka kunskapen och bidra till fördjupad förståelse för olikheter.

Hjärnkolls mål är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett psykiska olikheter.

Hjärnkoll

I en evidensbaserad praktik får brukaren inflytande

Evidensbaserad praktik, EBP, definieras som den professionelles förmåga att integrera flera kunskapskällor:

  • vetenskaplig evidens
  • personens situation och kontextuella omständigheter
  • personens erfarenheter och önskemål
  • den egna expertisen.

 Varje brukare är expert på sina egna problem. Därför är det nödvändigt att involvera honom eller henne både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet.

Evidensbaserad praktik som tema på Kunskapsguiden

Webbaserat stöd för att utveckla en evidensbaserad praktik på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser