Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Brukar- och patientinflytande Samtycken och beslutskompetens i hälso- och sjukvården

Samtycken och beslutskompetens i hälso- och sjukvården

All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten. Det är den som har ett hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka sjukvård. Rätten till information och inflytande har stor betydelse för patientens möjlighet att vara delaktig i vården.

​Olika typer av samtycken i olika situationer

Presumerade samtycken bygger på att personalen förutsätter att patienten vill att en åtgärd ska genomföras utan att samtycket har uttryckts muntligt eller skriftligt.

Inom hälso- och sjukvården tillämpas ibland vad som kallas hypotetiskt samtycke för att kunna sätta in behandlingsåtgärder, när den enskilde själv är oförmögen att ge ett samtycke, till exempel på grund av medvetslöshet. Ett sådant antagande utgår från hur en viss patient normalt skulle ställa sig till åtgärden.

Det finns tillfällen när en patient ska ge ett aktivt samtycke. Särskilda krav på information till patienten och patientens samtycke gäller bland annat om ett vävnadsprov från en patient, en provgivare eller ett foster ska sparas i en biobank.

Om patienten inte kan lämna samtycke får materialet bara sparas för vård och behandling. Särskilda bestämmelser om information till patienter gäller även för registrering i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister, enligt patientdatalagen (2008:355).

Om det är aktuellt att en läkarkandidat eller annan vårdstuderande i studiesyfte ska närvara vid eller delta i vården av en patient, är det viktigt att patienten alltid tillfrågas innan och ges möjlighet att säga nej till detta.

Beslutskompetens

För att kunna ta ställning till olika behandlingar och kunna ge giltiga samtycken till vård måste patienten ha förmåga att förstå den information som lämnas. Patienten måste också kunna överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Denna förmåga brukar kallas beslutskompetens.

Hälso- och sjukvården ska ge god och säker vård till alla patienter. I god vård ligger att respektera patientens vilja. Det är oftast inget problem när patienten klart kan visa att den information som getts har nått fram och när patienten kan uttrycka sin vilja. Men när en patient befinner sig i en krissituation kan förmågan att ta in och bearbeta information påverkas och viljan skifta. Det kan då vara svårt att bedöma patientens beslutskompetens.

Patientens rätt att ta del av sin journal

Patientens rätt att ta del av sin journal är reglerad i olika lagar beroende på om vården är offentlig eller privat. Bestämmelser om rätten att ta del av handlingar och uppgifter om patienter inom den offentliga hälso- och sjukvården finns i tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF. Patienten kan begära att ta del av sin journal på plats eller att till exempel få en kopia på journalen. Den som ansvarar för journalen ska i första hand ta ställning till om den begärda journalen kan lämnas ut.

Sekretess kan i vissa fall gälla i förhållande till patienten själv. Så är fallet när det är av synnerlig vikt att patienten inte själv får tillgång till uppgifter om sitt hälsotillstånd med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen, enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det förekommer bara i rena undantagsfall och då oftast inom den psykiatriska vården. Även i vissa andra undantagssituationer kan sekretess gälla gentemot patienten själv för uppgifter i journaler.

Personer med nedsatt autonomi

Förmågan att själv fatta beslut kan vara nedsatt hos personer med till exempel funktionsnedsättning, demenssjukdom eller annan sjukdom.

All information behöver ges på ett så enkelt och konkret sätt som möjligt och utifrån patientens förmåga att förstå och ta del av information. I vissa situationer kan det vara aktuellt med tolkstöd eller olika kognitiva hjälpmedel. Det är ofta en fördel om besök i hälso- och sjukvården kan förberedas eller att man ibland överväger hembesök.

Andra rutiner kan vara att sätta av extra tid för konsultation och undersökning eller dela upp åtgärderna på flera tillfällen. Personalen måste också ta hänsyn till att en person kan ha svårigheter att ta till sig information på grund av sjukdom. Personer med till exempel depression och ångestsyndrom kan ha nedsatt kognitiv förmåga, koncentrationssvårigheter, oro och känslor av värdelöshet, som kan göra det svårare för personen att formulera sina behov, ta till sig information och ta beslut

Tips! Min guide till säker vård

För att öka delaktigheten och underlätta för patienter och närstående att medverka till en säkrare vård har bland annat Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram informationsmaterial riktat till patienter och närstående.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag och i samarbete med berörda myndigheter och organisationer tagit fram Min guide till säker vård. Den vänder sig till personer som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Syftet är att Min guide till säker vård ska kunna bidra till att öka patientens delaktighet i den egna vården och därmed göra vården säkrare.

Min guide till säker vård på Socialstyrelsens webbplats

Organisationer och föreningar

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH arbetar för att öka inflytandet för de grupper de representerar. NSPH:s grundläggande värderingar utgår från FN-deklarationen om alla människors lika rätt och värde oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller funktionshinder. Det innebär att alla medborgare ska få möjlighet att utvecklas och bidra till samhällets utveckling, var och en utifrån sina egna unika förutsättningar.

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser