Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Missbruk & beroende Teman Brukar- och patientinflytande

Brukar- och patientinflytande

Brukar- och patientinflytande är tänkt att stärka den enskildes ställning och socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens kvalitet.

 

​Brukar- och patientinflytande avser ofta brukarnas och patienternas möjlighet att som individ eller grupp påverka innehållet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser.

Brukar- och patientinflytande är tänkt att stärka den enskildes ställning och verksamhetens kvalitet. Det handlar också om att personer som får insatser ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag. Det handlar också om att den enskilde ska kunna påverka hur beslutade insatser genomförs.

Brukar- och patientinflytande kan exempelvis tillämpas genom

  • att anlita brukare och patienter som konsulter i arbetet med att utveckla vården och omsorgen
  • brukarråd där representanter från brukarorganisationer får möjlighet att framföra synpunkter
  • brukarrevisioner som är en systematisk undersökning som utförs av brukare, patienter eller anhöriga. En brukarrevision kan göras genom samtal, intervjuer eller enkäter med anhöriga, brukare eller patienter i en verksamhet och personalen som jobbar där
  • kooperativ där brukare eller patienter samverkar med varandra
  • områdesstyrelse som är en kanal för medborgarna att föra fram synpunkter och förslag om exempelvis kommunens verksamheter till olika nämnder
  • kundvalssystem som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att välja utförare av till exempel vård och omsorg 
  • patientenkäter som är ett sätt för hälso- och sjukvården att ta emot synpunkter från patienter och närstående
  • kvalitetssystem som innebär att hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett system för att bland annat hantera synpunkter och klagomål.

Handläggare eller behandlare kan också ge brukare och patienter inflytande genom att arbeta med metoder som stärker den enskildes inflytande och aktivt tar vara på den enskildes önskemål och uppfattningar vid möten.

Olika nivåer av inflytande

Brukar- och patientinflytande kan ske på olika nivåer: individuellt inflytande, inflytande på verksamhetsnivå eller inflytande på organisations- eller systemnivå. Det innebär följande:

  1. Den enskildes möjlighet att påverka sin livssituation, den vård och det sociala stöd han eller hon får, är ett så kallat individuellt inflytande eller individuell medverkan.
  2. Inflytande på verksamheten innebär möjlighet till medverkan i utveckling och beslut på verksamhetsnivå.
  3. Medverkan på organisations- eller systemnivå är exempelvis politiskt inflytande och påverkan eller medverkan när det gäller att ta fram policyprogram. Det är oftast brukar- eller anhörigorganisationer som medverkar eller utövar inflytande på det sättet.

Många fördelar med brukar- och patientinflytande

Det finns flera skäl att arbeta med brukar- och patientinflytande. Dels finns det stöd i lagstiftningen och dels kännetecknas en demokrati av att människor kan påverka de offentliga verksamheterna som de använder. Inflytandet kan också ge hälso- och sjukvården och socialtjänsten möjlighet att ge vård och insatser med bättre kvalitet.

Några fördelar med brukar- och patientinflytande är följande: 

  • De som beslutar om eller utför vården och omsorgen får mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det leder till bättre kvalitet och bättre service.
  • Det är mer effektivt att utgå från målgruppens faktiska behov än att utgå från behov tolkade av andra än målgrupperna själva.
  • Brukarinflytande, motivation till förändring och tillfredsställelse med vården ger ofta goda behandlingsresultat.
  • Brukar- och patientinflytande jämnar ut maktbalansen mellan de aktörer som beslutar eller utför vård eller insatser, och de personer som får vården eller insatserna.

Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde
Enligt socialtjänstlagen (2001:453),SoL, ska socialtjänstens insatser utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 5 §). Den enskilde bör därför ges möjlighet att påverka sin livssituation och den vård och det sociala stöd han eller hon får. Vid behov ska insatserna utformas och genomföras i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.

De flesta insatserna från socialtjänsten är frivilliga för brukaren. De insatser som inte är helt frivilliga för brukaren ska så långt det är möjligt bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. De ska också så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Dessa insatser regleras bland annat i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Hälso- och sjukvården är frivillig för patienten

All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten. Det är den som har ett hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka sjukvård. Söker man tandvård kan det också vara för att man vill få en förebyggande behandling. Om en person samtycker till behandling bestämmer läkaren innehållet och omfattningen av vården. Men den vårdsökande avgör om behandlingen ska tas emot eller inte, eller om en påbörjad behandling ska avslutas.

Varje medborgare har ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Detta får under vissa villkor begränsas i lag. Sådana begränsningar finns till exempel i smittskyddslagen (2004:168), SML, lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), LPT, och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV.

Hälso- och sjukvårdslagens (2017:30), HSL, och tandvårdslagens (1985:125), TL, krav på självbestämmande är stark. Rätten till information och inflytande är av avgörande betydelse för patientens möjlighet att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i vården. Det finns däremot ingen formell skyldighet för patienten att utöva sitt självbestämmande. Patienten kan överlämna till hälso- och sjukvårdspersonalen att till exempel ta ställning till valet av behandlingsalternativ i en viss situation.

Patienten har också rätt att avstå från en behandling. Om det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det framstår som befogat med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen. Detta enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar