Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Depression

Bland personer med missbruk eller beroende är ångest och depression vanligt. Personer med depression har en eller flera perioder med mycket sänkt stämningsläge som varierar i djup och varaktighet. Vid depression förlorar man glädje och initiativförmåga och undviker aktiviteter.

 

​Depression tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Mellan fyra och tio procent av den vuxna befolkningen beräknas ha en pågående depression. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män får någon gång i livet en depression som kräver behandling.

Symtom vid depression

Personer med depression har under en eller flera episoder mycket sänkt stämningsläge som varierar i djup och varaktighet. Det innebär att man förlorar glädje och initiativförmåga och undviker aktiviteter. Vid depression känner man nedstämdhet och ångest. Självuppfattningen försämras och särskilt äldre personer kan känna skuldkänslor.

Depression påverkar de kognitiva funktionerna och leder till att man begränsar sin aktivitet i det dagliga livet. Personer med depression har svårigheter att delta i samhällslivet och i den sociala gemenskapen i vardagen, på arbete eller i skola. Vid depression är det vanligt att man känner livsleda och har självmordstankar, därför är risken för självmord ofta förhöjd.

För att nedstämdhet ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. Man presterar också sämre på arbetet och den sociala förmågan har försämrats. Symtomen ska pågå under större delen av dagarna.

Några vanliga symtom vid depression är

  • nedstämdhet
  • minskad aptit och vikt
  • sömnstörningar
  • aggressivitet och lättretlighet
  • koncentrationssvårigheter och oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor
  • svårighet att känna känslor och avtagande sexuell lust
  • hämning
  • känslor av otillräcklighet och misslyckande
  • minskad livslust och självmordstankar
  • trötthet
  • obeslutsamhet
  • förlust av intresse och engagemang
  • allmänt långsammare tempo.

Depression vid missbruk eller beroende

Bland personer med missbruk eller beroende är ångest och depression vanligt. Om en person med missbruk eller beroende av alkohol har en depression kan den vara orsakad av alkoholen. Då minskar symtomen inom några veckor efter att han eller hon har blivit alkoholfri. Om personen fortfarande uppfyller kriterierna för en depression efter att han eller hon varit alkoholfri några veckor kan depressionen ha andra orsaker och vara en så kallas primär depression.

Att sluta med ett missbruk kan delvis innebära en psykologisk sorgeprocess eftersom man måste sluta fokusera på drogen och hitta andra sätt att leva. Men nedstämdhet och håglöshet efter att man slutat med ett missbruk kan också bero på att hjärnans biokemi inte har normal funktion.

Dystymi

Dystymi är ett långvarigt tillstånd av depression som inte fyller diagnoskriterierna för egentlig depression. Med långvarigt menas minst två år hos vuxna och minst ett år hos barn och ungdomar.

De allra flesta med dystymi försämras i sådan grad att de fyller kriterierna för en egentlig depression någon gång under sjukdomens förlopp.

Även om depressionsgraden oftast är lägre vid en dystymi än vid en egentlig depression så är funktionsnedsättningen ofta lika stor eller till och med större än vid en egentlig depression. Avspeglad i självmordsförsök och sjukhusvård så är även den totala sjukdomsbördan ofta stor.

Recidiverande depression

Recidiverande depression innebär att en person har haft ett eller flera återinsjuknanden efter en första depression. Personer med recidiverande depression har både fysiska och psykiska symtom. Vanliga symtom vid recidiverande depression är koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och ökad uttröttbarhet. Ökad uttröttbarhet innebär att man behöver längre tid än normalt till återhämtning och att arbetsförmågan kan vara mycket nedsatt.

Episoderna vid recidiverande depression är ofta djupare, långvarigare och tätare ju fler återinsjuknanden en person har. Har en person en recidiverande depression tidigt i livet är risken för återinsjuknande högre. Återkommande depressioner kan också vara en del av bipolär sjukdom. ​​

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser