Utvärderingar av psykosociala interventioner i doktorsavhandlingar beskriver i vilken omfattning som doktorander från sju akademiska ämnen forskat om psykosociala interventioners effekter.
Doktorsavhandlingar utgör en viktig del av dessa discipliners vetenskapliga produktion och i utbildningen av forskare. Studien omfattar 2 334 avhandlingar i folkhälsovetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap, psykiatri, psykologi, socialt arbete och sociologi som publicerades under perioden 1997–2012.
- Av avhandlingarna angav 13 procent att de avsåg att undersöka interventioners effekter. Högst andel fanns för omvårdnadsvetenskap, folkhälsovetenskap samt psykologi.
- Andelen effektutvärderingar ökade svagt mellan 1997–2012.
- Effektutvärderingarnas kvalitet analyserades med fokus på fyra aspekter: forskningsdesign, interventionens replikerbarhet, utfallsmåttens specificitet samt fokus (primärt eller sekundärt i relation till interventionens syfte). Av 296 avhandlingar som inkluderade effektutvärderingar uppfyllde 131 (44 %) samtliga fyra undersökta kriterier för kvalitet. Det motsvarar 5,6 procent av samtliga 2 342 avhandlingar.
- Kontrollerade utvärderingar (med jämförelsegrupp och för- och eftermätning) förekom i huvudsak inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, psykiatri och psykologi. Det är främst i folkhälsovetenskap och psykologi som antalet ökade över tid.
- Det låga antalet doktorander som arbetat med effektutvärderingar riskerar att leda till att kunskapen om effektiva interventioner fortsatt ligger på en låg nivå. Det kan bidra till att vård- och omsorgstagare inte får bästa möjliga hjälp.
Utvärderingar av psykosociala interventioner i doktorsavhandlingar på Kunskapsguiden