Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Missbruk & beroende Teman Psykologisk och psykosocial behandling

Psykologisk och psykosocial behandling

I psykologisk och psykosocial behandling utgör samtalskontakten basen för behandlingen och behandlingsmetoderna utgår från ett psykosocialt synsätt. CRA, KBT, nätverksterapi och tolvstegsbehandling är exempel på metoder vid behandling av missbruk och beroende.

 

Vid behandling av missbruk och beroende utgår den psykologiska och psykosociala behandlingen från psykologiska och psykosociala teorier och från ett psykosocialt synsätt där samtalskontakten utgör basen för behandlingen.

Psykologisk behandling fokuserar mer på intrapsykiska processer, medan psykosocial behandling fokuserar mer på den sociala situationen och sammanhanget. Psykosocial behandling kan också innefatta åtgärder som exempelvis information, rådgivning, hänvisning och kontakter med närstående.

Exempel på psykologisk behandling som rekommenderas vid missbruk och beroende av alkohol och narkotika:

  • kognitiv beteendeterapi, KBT, eller återfallsprevention, ÅP
  • parterapi
  • psykodynamisk terapi, PDT, eller interaktionell terapi, IPT.

Exempel på psykosocial behandling som rekommenderas vid missbruk och beroende av alkohol och narkotika:

  • community reinforcement approach, CRA
  • MATRIX
  • motivationshöjande behandling, MET
  • nätverksterapi, NT
  • social behaviour network therapy, SBNT
  • tolvstegsbehandling.

Community reinforcement approach, CRA

Community reinforcement approach, CRA, är en metod som kombinerar psykosocial behandling med psykosociala stödinsatser som handlar om boende, arbete, fritid och sociala kontakter.

Inom CRA används sociala kontakter och insatser i närmiljön som förstärkande moment för att uppnå en förändring av missbruket eller beroendet. Metoden kombinerar exempelvis

  • beteendeanalys, det vill säga kartläggning av vad som utlöser användning av alkohol och narkotika och vad det får för konsekvenser
  • färdighetsträning
  • återfallsprevention
  • jobbcoachning
  • familjerådgivning.

Motiverande samtal är en samtalsmetodik som kan användas inom CRA.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda CRA till personer med missbruk eller beroende av

  • alkohol
  • centralstimulantia
  • opiater inom ramen för läkemedelsassisterad behandling.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, eller återfallsprevention, ÅP

Kognitiv beteendeterapi, KBT, syftar generellt till att underlätta för personer att hantera problematiska tankar, känslor och beteenden. Syftet är också att skapa mer realistiska och funktionella tankar, känslor och beteenden.

När KBT används inom missbruks- och beroendevården ingår vanligtvis återfallspreventiva inslag med fokus på missbruket eller beroendet. Tillsammans med behandlaren formulerar klienten eller patienten mål för vad han eller hon vill uppnå med behandlingen och arbetar sedan enligt en fastlagd struktur för att nå dessa mål.

Inom KBT använder man sig av metoder såsom kartläggning av tankar, känslor, reaktioner och beteenden, och av exponering. Hemuppgifter är en central del av behandlingen, där man testar och följer upp nya förhållningssätt. Behandlingen kan ges individuellt eller i grupp.

Återfallsprevention är en närliggande behandling

En närliggande behandling till KBT är återfallsprevention, ÅP. ÅP utgår vanligtvis från de teorier som KBT vilar på, och kan ha inslag av metoder som används inom KBT. ÅP syftar till att ge yttre beteendeinriktade och inre kognitiva färdigheter i att påverka såväl återfalls- som avhållsamhetsprocessen.

De yttre färdigheterna handlar bland annat om att individen ska kunna tacka nej till alkohol på ett sätt som fungerar för henne eller honom. De inre färdigheterna handlar om att deltagarna ökar sin förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall. Behandlingen kan också innehålla inslag om hur man ska hitta ett stödjande umgänge och nätverk, och om att ha en balanserad livsstil.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med missbruk eller beroende av

  • alkohol
  • bensodiazepiner som tillägg vid nedtrappning
  • cannabis
  • centralstimulantia
  • opiater inom ramen för läkemedelsassisterad behandling.

MATRIX

MATRIX är en öppenvårdsmodell utformad för personer som är beroende av centralstimulerande droger. Modellen kombinerar delar från olika psykosociala behandlingsmetoder, såsom tolvstegsbehandling och återfallsprevention, med socialt nätverksstöd, självhjälpsgrupp och familjeprogram, och regelbundna urinprover.

MATRIX pågår 16 veckor med sammanlagt 52 träffar. Behandlingen inleds med en intensivfas där klienter och anhöriga får utbildning om beroende av centralstimulerande droger och genomgår färdighetsträning för att nå och upprätthålla drogfrihet. De får också stöd till att delta i tolvstegsinriktade självhjälpsgrupper och blir erbjudna att delta i sociala stödgrupper inriktade på resocialisering.

Anhöriga uppmanas att ett par gånger varje vecka delta i utbildningen och i gemensamma familjesessioner. Efter den intensiva fasen minskar de anhörigas deltagande medan klienten fortsätter att delta i gruppterapi och självhjälpsgrupper, och inleder kontakt med andra stödverksamheter.

Efter 16 veckor fortsätter eftervård, en gång per vecka.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda MATRIX-programmet till personer med missbruk eller beroende av centralstimulantia.

Motivationshöjande behandling, MET

Motivationshöjande behandling, MET, vilar på motiverande samtal med tillägget att det finns en manual för hur behandlingen ska genomföras.

Behandlingens utgångspunkt är en kartläggning där medicinska test och frågeformulär av olika slag ingår. Resultatet av kartläggningen återkopplas vid ett samtal med klienten eller patienten, då även en anhörig rekommenderas att vara med. Därefter följer ytterligare 3–4 uppföljande samtal som är baserade på motiverande samtal och inriktade på hur man ska kunna genomföra en förändring.

Motiverande samtal, MI

Motiverande samtal, MI, är en samtalsmetodik som ursprungligen utvecklades för alkoholproblem. I dag används samtalsmetodiken inom flera behandlingsmetoder och även inom enklare interventioner för livsstilsrelaterade hälsoproblem, vanligtvis i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.

MI syftar till att öka personens egen motivation till beteendeförändring. Genom samtalen görs klienten eller patienten medveten om den bild som han eller hon har av sig själv och sina alkohol- eller narkotikaproblem, hur väl den bilden stämmer överens med verkligheten och vilka vägar som finns till förändring.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda MET till personer med missbruk eller beroende av alkohol. Till personer med missbruk eller beroende av cannabis bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda MI eller MET som tillägg till KBT eller ÅP.

En manual för MET som vänder sig till personal som möter personer med alkoholmissbruk eller beroende finns tillgänglig på alkoholhjalpen.se.

MET-manualen på alkoholhjalpen.se

Nätverksterapi, NT

Nätverksterapi, NT, är en insats där personer i klientens eller patientens personliga sociala nätverk, som exempelvis familj, vänner och arbetskamrater, involveras i behandlingen i syfte att stödja ett positivt utfall. NT är en manualbaserad modell som vilar på kognitiva och beteendeterapeutiska principer. Modellen syftar till att använda nätverkets medlemmar som samarbetspartners för att mobilisera konstruktivt stöd och gemenskap, främja drogfrihet och bidra till att klienten eller patienten stannar kvar i och tar till sig behandling.

Nätverksterapins tre faser

Nätverksterapin delas in i tre faser. Den första fasen syftar till att identifiera stödjande och drogfria personer i klientens sociala nätverk och att kontakta dessa personer och bjuda in dem till att delta i de följande sessionerna.

Den andra fasen syftar till att bygga upp, engagera och mobilisera det sociala nätverket för att kunna utgöra ett stöd för förändring. Fas två kan även innefatta utbildningsinsatser till nätverksmedlemmarna.

Fas tre fokuserar på framtiden med målet att skapa goda förutsättningar för det sociala nätverket att fungera stödjande när behandlingen är avslutad.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda nätverksterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk och beroende av alkohol och narkotika.

Parterapi

I parterapi enligt behavioral couples therapy, BCT, behandlas personen med missbruk eller beroende tillsammans med sin samboende partner.

BCT har två huvudsakliga komponenter: dels interventioner som fokuserar på missbruket och som syftar till att förbättra förutsättningarna för avhållsamhet, dels relationsfokuserade interventioner som syftar till att främja positiva interaktioner och konstruktiv kommunikation mellan partnerna. Målet är att skapa en positiv utveckling genom att engagera partnern.

I den tidiga behandlingsfasen koncentreras terapin på att förflytta fokus från negativa känslor och interaktioner som rör missbruket till positivt ömsesidigt utbyte mellan partnerna. Senare i behandlingen ligger fokus på sådant som att förbättra parets förmåga att kommunicera sinsemellan, strategier för problemlösning, att förhandla kring överenskommelser om beteendeförändring och att utforma strategier för att främja fortsatt tillfrisknande.

Behandlingen kan ske enskilt, med båda partnerna närvarande eller i grupp.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda parterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk och beroende av alkohol och narkotika.

Psykodynamisk terapi, PDT, och interaktionell terapi, IPT

Psykodynamisk terapi, PDT, och interaktionell terapi, IPT, är två närliggande terapiformer som båda syftar till större medvetenhet om samt bearbetning och hantering av känslomässiga konflikter och reaktioner, vilka kan utgöra bakomliggande och vidmakthållande faktorer till alkohol- eller narkotikaberoendet. Syftet är att öka personens själv kännedom och möjlighet att förhålla sig till och hantera sina reaktioner och livsomständigheter. Behandlaren är mer aktiv än vad som är vanligt i klassisk psykodynamisk terapi och behandlingen är ofta mer strukturerad.

IPT, som motsvarar interpersonell terapi vid till exempel depression, fokuserar framför allt på reaktioner och förhållningssätt i aktuella relationer. IPT bedrivs vanligtvis som gruppterapi och PDT bedrivs både individuellt och i grupp. Terapiformerna kan ges som korttidsterapi på cirka 8–15 sessioner eller som långtidsterapi på 1–2 år.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi till personer med missbruk eller beroende av alkohol. Till personer med missbruk eller beroende av opiater kan hälso- och sjukvården och socialtjänsten inom ramen för läkemedelsassisterad behandling erbjuda psykodynamisk terapi.

Social behaviour network therapy, SBNT

Social behaviour network therapy, SBNT, bygger på en integrering av kognitiv beteendeterapi eller återfallsprevention, par- och nätverksterapi och de sociala aspekterna av CRA.

SBNT utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall och för att en person ska kunna upphöra med sitt missbruk eller beroende. Metoden kan även användas för personer som saknar ett stödjande socialt nätverk i syfte att hjälpa dem att utveckla konstruktiva nätverksrelationer.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda SBNT till personer med missbruk eller beroende av alkohol.

Tolvstegsbehandling

Tolvstegsbehandling kallas ibland för ”twelve-step facilitation”, TSF, eller Minnesota-modellen, MM. Tolvstegsbehandlingen är en strukturerad behandling som tillämpar Anonyma alkoholisters, AA:s, tolv steg för tillfrisknande och förbereder för deltagande i AA eller andra liknande självhjälpsgrupper, till exempel Anonyma narkomaner, NA.

Tolvstegsbehandlingen innebär att klienten eller patienten arbetar med att få insikt i sitt beroende och om möjligheter till förändring genom att ta emot stöd, inventera egna hinder och bearbeta dessa med gruppens hjälp. Inom behandlingen bearbetar man också problem som relaterar till skam- och skuldkänslor och till identitet.

Behandlingen sker vanligtvis i grupp men kan också ges individuellt.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda tolvstegsbehandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och centralstimulantia.​​

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd