Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera hälsoproblem samtidigt. Många personer med missbruk eller beroende har ytterligare ett hälsoproblem, till exempel depression eller ångest.

 

​Samsjuklighet innebär att man har två eller flera hälsoproblem samtidigt. Det är vanligt att personer med missbruk eller beroende har ytterligare ett hälsoproblem.

Samsjuklighet omnämns ofta i sammanhang när man talar om missbruk eller beroende i kombination med psykisk ohälsa. Men ibland syftar man också på missbruk eller beroende i kombination med fysisk ohälsa.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk eller beroende och samtidig psykisk eller fysisk ohälsa. Om socialtjänsten misstänker att en person med missbruk eller beroende också har psykisk eller fysisk ohälsa, ska socialtjänsten omedelbart ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning.

Psykisk ohälsa vid missbruk eller beroende

De vanligaste psykiska hälsoproblemen hos personer med missbruk eller beroende är ångest, depression och personlighetsstörning. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel en ångestsjukdom och ännu fler en depression. 

Vid psykisk ohälsa är risken för missbruk eller beroende förhöjd och risken är också högre att utveckla psykisk ohälsa till följd av missbruk eller beroende.

Jämfört med befolkningen i övrigt har mer än dubbelt så många personer med missbruk eller beroende någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos.

Problemen förstärker varandra

Om en person har både psykisk ohälsa och missbruk eller beroende samtidigt är det troligt att problemen förstärker varandra så att de upplevs som svårare än om de förekommit var för sig.

Högre risk att återfalla i psykisk sjukdom

Personer som har ett missbruk eller beroende och tidigare har haft en psykisk sjukdom riskerar i högre grad än andra att återfalla i sin psykiska sjukdom. Dödligheten för denna grupp är nästan åtta gånger högre än bland normalbefolkningen.

Ökad risk för fysisk ohälsa

Personer med missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa har ofta även fysiska sjukdomar. Risken för fysisk ohälsa till följd av missbruket eller beroendet är större om personen även har psykisk ohälsa. Bland personer med injektionsmissbruk är till exempel risken större att få hepatit och hiv.

Fysisk ohälsa vid missbruk eller beroende

Missbruk eller beroende är orsaken till många sjukdomar och många sjukdomar kan förvärras av missbruk eller beroende. Fysiska hälsoproblem till följd av missbruk eller beroende är till exempel cancer, leversjukdomar, infektioner och hjärnskada. Eksem och psoriasis är exempel på hudsjukdomar som kan förvärras av alkoholkonsumtion. Även många sjukdomar som är orsakade av missbruk eller beroende förvärras av fortsatt missbruk. 

Behandling vid samsjuklighet med missbruk eller beroende

Samsjuklighet är en komplicerande faktor för hälso- och sjukvården i samband med diagnostik och behandling. Det är viktigt att bedöma patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov och tillsammans med patienten noggrant identifiera problemen. Vid behandlingen kan man kombinera metoder och anpassa dem utifrån patientens behov. Det är viktigt att insatserna samordnas.

Behandling vid samsjuklighet med missbruk eller beroende och psykisk ohälsa

Vid missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa är det viktigt att behandla både den psykiska ohälsan och missbruket eller beroendet samtidigt och samordnat. När en person har missbruk eller beroende med samtidig psykisk ohälsa kan det krävas längre behandlingstider och ett stödjande, pedagogiskt förhållningssätt. Det är viktigt med realistiska mål som inte bara fokuserar på drogfrihet utan också på att öka personens livskvalitet.

För personer med missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa kan det vara extra viktigt att vården präglas av

  • kontinuitet i personkontakter, vårdinsatser och organisation
  • förutsägbarhet genom att bara lova det man kan hålla och hålla det man lovar
  • tydliga ramar men med ett icke konfrontativt förhållningssätt
  • långa tidsperspektiv
  • rimliga förväntningar på förändring
  • tålamod genom att inte ge upp och att vänta ut klienten.

Det kan också vara extra viktigt att behandlaren

  • tar emot information och värderar den utan att själv agera ut
  • visar på sammanhang och samband på ett pedagogiskt sätt
  • sätter ord på beteenden och känslor
  • hjälper till att hitta alternativa strategier och lösningar.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 

Samsjuklighet – nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är en film från Socialstyrelsen.