Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Kunskapsstöd Systematiska översikter och kartläggningar Psykologiska behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom hos flyktingar och asylsökande

Psykologiska behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom hos flyktingar och asylsökande

Behandlingsinsatsen NET, Narrative Exposure Therapy, kan minska symtomen vid PTSD, posttraumatiskt stressyndrom hos flyktingar och asylsökande som ofta har svåra upplevelser bakom sig. Det konstaterar SBU i en rapport där SBU sammanfattar resultaten från en brittisk forskningsöversikt.

​Många människor runt om i världen befinner sig på flykt från sina hem på grund av konflikter, förföljelse och våld. Tortyr, bevittnande av våld och att separeras från nära anhöriga är exempel på djupt traumatiska upplevelser som människor på flykt kan ha utsatts för. Dessutom kan nya trauman och psykisk stress uppstå hos de som tvingas till ett nytt land, till exempel genom utanförskap och diskriminering.  Flyktingar och asylsökande har en kraftigt ökad risk att drabbas av PTSD i jämförelse med personer utan sådana erfarenheter, och de har även en ökad förekomst av annan psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar.

SBUs sammanfattning av resultat i den systematiska översikten

Resultaten i den systematiska översikten bygger på studier av insatser vid komplexa, upprepade trauman hos vuxna flyktingar och asylsökande. Resultaten är inte självklart överförbara till andra typer av trauman eller andra målgrupper men bedöms vara relevant för ett svenskt sammanhang.
Interventionen ”Narrative Exposure Therapy” (NET) har visats möjligen kunna minska symtom på PTSD i studier med kort uppföljningstid. NET bedöms eventuellt kunna minska depressionssymtom men här behövs utan ytterligare studier. För andra psykologiska behandlingsmetoder som ingått i genomgången är det vetenskapliga stödet alltför svagt för att man ska kunna dra några slutsatser för målgruppen asylsökanden och flyktingar.
Det kan vara svårt att skilja tillfällig stress från svårare tillstånd hos personer som upplever upprepade svåra påfrestningar och trauman. Språkliga barriärer, svårigheter att känna förtroende för behandlare samt ensamhet utgöra hinder för att tillgodogöra sig behandling.
Många insatser som idag används är inte vetenskapligt utvärderade på ett sådant sätt att deras effekter kan bedömas och jämföras. Det är dock viktigt att personer med PTSD får vetenskapligt underbyggd och dokumenterat effektiv behandling och att resultaten systematiskt följs upp med standardiserade metoder.
För att vetenskapligt kunna fastslå vilka metoder som fungerar bäst vid PTSD är det angeläget att metoderna prövas i randomiserade studier av hög kvalitet, med relevant kontrollgrupp och uppföljning efter minst ett år. Även långtidseffekter av NET behöver dokumenteras.
Rapporten är framtagen av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?