Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Kunskapsstöd Rekommendationer och vägledningar Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan beskriver bland annat varför och när en fast vårdkontakt ska utses och vem som kan utses till fast vårdkontakt. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen.

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan

​Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan beskriver bland annat varför och när en fast vårdkontakt ska utses och vem som kan utses till fast vårdkontakt. Personer som behöver insatser från både kommun och landsting kan behöva en samordnad individuell plan, SIP, vilket också beskrivs i kunskapsstödet.

I Sverige har ett fåtal patienter med omfattande behov av hälso- och sjukvård erbjudits en fast vårdkontakt, trots att rätten till fast vårdkontakt infördes i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, år 2010. Kunskapsstödet är tänkt att bidra till att patienter med omfattande behov i större utsträckning än tidigare ska erbjudas en fast vårdkontakt. Kunskapsstödet är också tänkt att bidra till att det vid långvariga behov av både vård och omsorg upprättas en samordnad individuell plan. Kunskapsstödet kan användas som ett underlag när lokala rutiner utformas.

När, var, hur, vem, varför?

Kunskapsstödet beskriver varför en fast vårdkontakt ska utses, vem som kan utses till fast vårdkontakt, när, var och hur en fast vårdkontakt kan arbeta, samt de bestämmelser som gäller. Exempel ges därefter från intervjuer om befintliga arbetssätt inom olika vårdområden, liksom förslag på nödvändiga organisatoriska förutsättningar.

När – en fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.

Var – en fast vårdkontakt kan utses i alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård.

Hur – en fast vårdkontakt bör kunna bistå patienten i att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara patientens kontaktperson.

Vem – det kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, t.ex. en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, undersköterska eller mentalskötare. Vid livshotande tillstånd ska en läkare utses.

Varför – en fast vårdkontakt ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Samordning har visats kunna minska mängden sjukhusvård för patienter med omfattande behov av vård och omsorg.

För personer som behöver insatser från både kommun och landsting ska en samordnad individuell plan förtydliga huvudmännens ansvar på ett individuellt plan.

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan är utgivet av Socialstyrelsen.

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan på Socialstyrelsens webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?